Här ger vi svar på de vanligaste frågorna vi får. Gäller det våra varumärken och produkter hittar du också frågor&svar på respektive varumärkessida:

Om du inte hittar det du letar efter är du varmt välkommen att kontakta oss så hjälper vi dig.

Vanliga frågor

Var kommer mjölken till era produkter från?

Mjölken i våra produkter är av 100 procent svensk råvara och kommer från bönder i södra Sverige, ursprunget är tydligt utmärkt på framsidan av förpackningen. Vi märker alla våra produkter för att visa att vi enbart använder oss av svensk mjölk.

Varför ska jag välja svensk mjölk?

Alla Skånemejeriers produkter görs på 100 procent svensk mjölk. Det finns många bra anledningar att välja svensk mjölk framför utländsk. Här är några starka argument:

  • Alla kor i Sverige kommer ut på bete under sommarhalvåret. I södra Sverige kan korna gå ute extra länge.
  • Svenska kor är friska. De uppgifter som finns tillgängliga för jämförelser mellan andra länder utanför norden visar att svenska kor är friskare. Det finns många bidragande orsaker till det. Branschens egna satsningar på förebyggande djurhälsovård, Sveriges avskilda läge på en halvö och myndigheters krav är kanske de viktigaste.
  • I den europeiska statistiken kan vi se att Sverige är bland de tre länder som använder minst antibiotika. Här är det förbjudet att använda antibiotika i förebyggande syfte, dvs att ge det till friska kor. Resistens mot antibiotika är ett hot mot oss människor därför känns det extra bra att vi i Sverige med våra djur inte bidrar till ökad risk för resistens.
  • När du väljer svensk mjölk stöttar du svenska bönder och svenskt lantbruk. Dessutom har mjölken inte transporterats så långt, vilket är gynnsamt för miljön.

Vilka mejeriprodukter går att frysa?

Alla produkter går förvisso att frysa, men de kan få förändrad konsistens. Om man fryser mjölk till exempel bör man tina den långsamt i kylskåp för att få så bra konsistens som möjligt. En viss flockbildning kan uppkomma. Produkterna går dock utmärkt att använda efter frysning.

Varför är mjölken vit?

Mjölken är faktiskt inte vit egentligen, på samma sätt som gräset inte är grönt – det är bara så våra ögon uppfattar det. Hur vi uppfattar färger beror på hur ljuset reflekteras och sprids av olika material, som till exempel mjölk eller gräs.Mjölken ser vit ut eftersom den innehåller stora partiklar, bland annat fett och proteiner som sprider det ljus som träffar dem.

Vad är homogenisering, pastörisering och UHT-behandling?

Homogenisering innebär att fettet i mjölken finfördelas och hindras att flyta upp som grädde till ytan. Pastörisering kan ske vid olika temperaturer. Vid pastörisering av konsumtionsmjölk upphettas mjölken till 72-76 grader i 15 sekunder. Pastöriseringen dödar sjukdomsalstrande bakterier. Ultrapastörisering, UHT, är en metod som innebär en upphettning till ca 140 grader i 2-5 sekunder. UHT-behandlad mjölk förpackas aseptiskt i speciella förpackningar. Mjölken får lång hållbarhet och kan förvaras i rumstemperatur, så länge förpackningen är obruten.

Vilka bakteriekulturer finns i filmjölken och är dessa levande?

Kulturerna i filmjölk är Lactococcus lactis subsp. cremoris, Lactococcus lactis subsp. lactis, Leuconostoc mesenteorides subsp. cremoris, Leuconostoc pseudomesenteorides and Lactococcus lactis subsp. lactis biovar diacetylactis. I A-fil har vi dessutom tillsatt Lactobacillus Acidophilus. Det finns levande bakteriekultur i all filmjölk.

Kan jag köpa era produkter på nätet?

Vi har själva ingen onlineförsäljning av våra produkter, men det finns kedjor och andra onlineföretag som har våra produkter i sina sortiment.

Vad innebär märkningarna SE 1023, SE 1074, SE 1078?

De SE-nummer som finns på förpackningarna visar vilket mejeri som produkten är förpackad. För våra produkter gäller SE 1023 – Hjordnära mejeri, SE 1074 Kristianstad förädlingsanläggning, SE 1077 Kristanstad Ysteri och SE 1078 – Malmö Mejeri.

Jag har frågor angående mjölkpriset, vem kontaktar jag?

Har du frågor angående  mjölkpriset ber vi dig att ringa till oss på konsumentkontakt, 020 – 31 31 00

Hur fungerar er mjölkspårning?

Eftersom våra tankbilar rymmer tusentals liter mjölk så är det mjölk från flera gårdar i samma tank. Genom att samla upp mjölken på detta sätt, sparar vi tid och vi slipper köra runt med bilarna i onödan. Därmed minskar vi vår miljöpåverkan. Tankbilarnas rutter för att hämta mjölken på gårdarna är noggrant planerade och optimerade för att undvika onödig körning. Varje tankbil rapporterar in från vilken gård och vilken volym mjölk som de har hämtat. På mejeriet kan vi med hjälp av vårt system följa mjölkens väg genom mejeriet till den färdiga förpackningen. När förpackningen tillverkas och får en datummärkning så vet systemet vilka gårdar som har levererat mjölk till just den förpackningen. När du sedan söker på datummärkningen så vet systemet vilka gårdar som ska visas för dig och just din förpackning.

Vilka vitaminer finns i mjölk?

Mjölk innehåller naturligt 18 av de 22 näringsämnen som finns med i de Svenska Näringsrekommendationerna. Det är bara fyra näringsämnen, som mjölken inte bidrar med: vitamin C, vitamin E, järn och koppar.

Mjölk innehåller:

  • Fett
  • Laktos
  • Protein
  • Folat
  • Vitamin A
  • Tiamin (vitamin B1)
  • Riboflavin (vitamin B2)
  • Niacin (vitamin B3)
  • Vitamin B6 (pyridoxin)
  • Vitamin B12
  • Vitamin D
  • Fosfor
  • Jod
  • Kalcium
  • Kalium
  • Magnesium
  • Selen
  • Zink

Hur länge håller Skånemejeriers mejeriprodukter?

Om du förvarar våra produkter enligt anvisning, dvs om kylkedjan inte bryts, kan vi garantera att produkten håller till bäst före-datum i oöppnad förpackning. Väl öppnad rekommenderar vi att mjölk och grädde används inom 3-4 dagar och att syrade produkter som fil, yoghurt, crème fraiche och gräddfil används inom 6-7 dagar. Rekommendationen för juice är 4-5 dagar.

Vi kan inte garantera hållbarheten efter detta, men om produkten hanterats korrekt skulle den kunna hålla sig längre. Vi rekommenderar alltid att man luktar, smakar och tittar på produkten innan den antas vara dålig och kasseras.

Vanliga frågor om djuromsorg

Hur vet ni att korna på gårdarna mår bra?

Vi nöjer oss inte med att bara hämta mjölken, utan vi vet verkligen att djuren har det bra.

Skånemejeriers alla mjölkleverantörer är certifierade (kvalitetssäkrad mjölkproduktion enligt ISO 9001) - man får inte leverera till Skånemejerier om man inte är godkänd, dvs om man inte uppfyller reglerna eller har någon djuromsorgsavvikelse.

Vi på Skånemejerier följer regelbundet upp att mjölkbönderna efterlever god djuromsorg, som t.ex. att djuren går på bete på sommaren, att djuren är rena, att djuren får tillräckligt med vatten och foder, att deras liggplats är ren och torr och att de får strömedel (t.ex. halm eller madrasser). Vårt gårdskvalitetsystem är dessutom tredjepartsgranskat, vilket ger oss möjlighet utifrån ett konsumentperspektiv att säga att vi har certifierad primärproduktion där vi kan garantera att djuren mår bra. Vi har också gårdar som är öppna för allmänheten att besöka för att själva kunna se hur djuren har det.

Vad innebär tredjepartscertifiering?

Skånemejerier är det största mejeriet i Sverige som har tredjepartscertifierade gårdar, och denna externa kontroll gör att även vi som företag kan känna oss extra trygga med att vi har den bästa tänkbara råvara inne i mejeriet.

Certifieringen innebär att revisorer kommer ut till gårdarna och kontrollerar hur väl de sköts om. De tittar bland annat på kohälsan, mjölkkvaliteten, arbetsmiljön och växtodlingen. Till exempel gör bönderna växtnäringsbalanser för att hålla koll på näringsämnena (fosfor, kalium och kväve) i jorden. Detta görs för att minimera risken för jordbrukets läckage av näringsämnen och negativa effekter på miljön.

Vad händer om en gård har avvikelser?

Vid allvarliga avvikelser stängs mjölkbonden av från vidare leverans tills bristerna åtgärdats.

Vad händer med kalvarna?

Kalvar på en mjölkgård är framtidens mjölkkor. Kalvar behöver bästa omvårdnad från födseln tills de har vuxit upp och själva blir mjölkkor.

Kalven går med sin mamma under minst ett dygn, och tas sedan till ett separat bås. Under första dygnet får kalven råmjölk det vill säga mjölk fylld med antikroppar som gör kalven stark och motståndskraftig mot eventuella infektioner. Mjölk dricker kalven i cirka 8 veckor efter födseln samtidigt som man introducerar stråfoder (hö) och kraftfoder (kalvmusli). Första tiden av dessa 8 veckor är det en fördel att kalven har egen box för bästa skötseln och för att kunna se att kalven dricker tillräcklig mängd mjölk. Det varierar från gård till gård men många gårdar släpper ihop kalven med andra kalvar efter att man ser att den klarar att dricka tillräckligt med mjölk och kommit på hur man äter hö och müsli så smått.

Såhär säger Amanda Sjöland, en av de skånska bönderna som levererar mjölk till oss, om sin relation till kalvarna:

Min relation till korna på gården börjar deras första dag som kalv och är väldigt viktig för mig genom hela deras liv. Kalvarna behandlas som individer men skötselrutinerna är samma för alla. Kalvarna förknippar mig med något positivt: mat eller kärlek. De vaknar när jag kommer in i stallet även om det inte är utfodring och de följer mig när de är lösa - jag blir som deras trygga ledare!

Hur länge får en kalv normalt gå hos sin mamma?

I ekologiska besättningar måste kalven gå med sin mamma under minst ett dygn. Även övriga besättningar skiljer vanligen på kalv och ko under första levnadsdygnet. 

Beteendestudier har visat att särskilt korna reagerar mindre om separationen sker direkt. Men det är viktigt att kon får slicka kalven och att kalven får råmjölk så fort som möjligt. Eftersom en tredjedel av kalvarna inte dricker tillräckligt mycket råmjölk av egen kraft ges ofta det första och andra målet råmjölk för säkerhets skull med nappflaska. En fördel är att kalven då får en tidig relation med bonden och blir tryggare när den senare blir mjölkko.

Vad äter korna?

Korna äter gräs på sommaren och torkat gräs (hö eller ensilage) på vintern som grovfoder, men även kraftfoder. Det finns många olika varianter på hur bönderna väljer att kombinera fodret till sina djur, allt beroende på vad som odlas i närheten av gården och vad korna behöver.

Exempel på fodersorter utöver gräs är olika sorters säd, majs, sockerbeta och åkerböna.

Vi garanterar att korna som levererar mjölk till oss får GMO-fritt foder. Genmodifiering är en omdiskuterad metod för att ge grödor egenskaper som inte går att ta fram med traditionellt förädlingsarbete. Det finns både fördelar och nackdelar med GMO, men kunskapen om effekterna är inte fullt utredd och därför har vi beslutat att enbart använda GMO-fritt foder till korna.

Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete?

Alla mjölkkor i Sverige får komma ut på bete under sommarhalvåret. Detta är ett krav enligt djurskyddslagen. Längden på betessäsongen skiljer sig åt beroende på var i Sverige man befinner sig. Här i södra Sverige är den längst; korna måste vara ute minst 120 dygn under perioden 1 april till 31 oktober. Att korna härnere är ute extra länge tycker vi är bra.

Går korna på bete i andra länder?

Detta varierar från land till land. I vissa länder, på Nya Zeeland, i Australien och på Irland, kan korna gå ute året om. I andra länder hålls korna enbart inomhus. I Holland är det ca 25 % av besättningarna som inte släpper korna på bete och Danmark är det ca 50 %, något som väckt en samhällsdebatt i båda länderna.

Blir korna friskare av att gå på bete?

Att beta är ett av kornas viktigaste naturliga beteenden, och det har flera positiva effekter på deras hälsa. Det leder till färre hälsoproblem, minskad stress och ökad djurvälfärd.

Det finns ett stort antal undersökningar från hela världen som visar att korna blir friskare av att gå på bete. Med hjälp av solen ökar korna på sitt kroppsförråd av D-vitamin, något som har betydelse vid förebyggandet av kalvningsförlamning. E-vitaminer från betet har också positiva effekter för immunsystemet. Motionens betydelse ska inte heller underskattas. Kor som motioneras får lättare att lägga och resa sig. Därigenom minskar risken för spentramp.

Allra störst effekt av betet ser man på frekvensen halta kor. Undersökningar från olika länder visar att risken för hälta minskar när korna släpps på bete.

Olika studier har visat att även andra sjukdomar, som juverinflammation, svår kalvning och livmoderinflammation var mindre förekommande i besättningar med betesgång jämfört med besättningar där korna hölls installade året runt.

Såhär säger Amanda Sjöland, en av de skånska bönderna som levererar mjölk till oss, om kor på bete:

Det ger korna ett välmående att rofyllt kunna gå och beta. Underlaget utomhus är ofta mjukt att ligga på, och det uppskattar kor! Det är dock inte alltid bra för dem att vara ute om det regnar mycket och länge, det är heller inget de tycker om. De måste ha en torr plats att kunna vila på. En enkel lösning är att ge korna friheten att själva välja om de vill vara inne eller ute under sommartiden. Så gör vi hemma hos oss!

Vad innebär lösdrift?

Lösdrift innebär att korna går lösa inomhus under den kalla delen av året. Korna kan då gå och äta när de vill och ligga och vila när de vill. Underlaget inomhus kan vara gummibeklädda ytor, betong eller halm. Varje ko har 8,5 kvadratmeter i en lösdrift med helt fria ytor.

Skånemejerier har flest lösgående kor i Sverige – det är vi mycket stolta över. Idag går hela 86% av våra kor i lösdrift, medan snittet i Sverige ligger på 58%. Alla nya stallar som byggs idag måste enligt lag byggas för lösdrift, så siffran ökar dessutom ständigt. Vi vet att alla våra bönder kommer att ha frigående kor i framtiden.

Är svenska kor friskare?

Ja, de uppgifter som finns tillgängligt för jämförelser mellan andra länder utanför norden visar att svenska kor är friskare. Det finns naturligtvis många bidragande orsaker till det. Branschens egna satsningar på förebyggande djurhälsovård, Sveriges avskilda läge på en halvö och myndigheters krav är kanske de viktigaste.

Är det vanligt att era bönder ger antibiotika till sina kor?

I Sverige är det sedan länge förbjudet att använda antibiotika i förebyggande syfte, det vill säga man får inte ge antibiotika till friska djur. I Sverige har vi har friska kor och använder väldigt lite antibiotika jämfört med andra länder – vi har faktiskt lägst användning inom hela EU visar statistiken.

Hur gammal blir en ko?

En ko kan bli upp till 20 år. Medellivslängden för en svensk mjölkko är fem år (60,2 månader) och hon har då i genomsnitt fått två eller tre kalvar.

Snittåldern är olika beroende på ras. Det finns många anledningar till varför åldern är relativt låg. Mjölkbönder är företagare och varje ko måste vara ekonomisk. Kon finns kvar på gården så länge kon mår bra.