Fleromättat fett

De två vanligaste förekommande fleromättade fettsyrorna i kosten är linolsyra (omega-6) och alfalinolensyra (omega-3). Dessa två fettsyror är essentiella, dvs kroppen kan inte tillverka dem själv utan vi måste få i oss dem via kosten. Från dessa fettsyror kan längre och mer omättade fettsyror samt andra komponenter bildas i kroppen. Omega-3-fettsyror och omega-6-fettsyror är två familjer av fleromättade fettsyror som har livsviktiga funktioner. Samma enzymsystem används för omvandlingen i de två grupperna och förhållandet mellan linolsyra och alfalinolensyra i kosten kan därmed påverka halterna av de komponenter som bildas. De båda grupperna av fleromättade fettsyror konkurrerar med varandra i kroppen. För att hålla dem i balans bör vi få i oss högst dubbelt så mycket omega-6 som omega-3.

Omega-3 fettsyror har många positiva hälsoeffekter. Studier har visat att de kan påverka blodfetter på ett gynnsamt sätt och minska risken för hjärt- kärlsjukdom. De anses också kunna minska smärta och ledstelhet hos ledgångsreumatiker och det finns rapporter som tyder på att omega-3 fettsyror också kan minska risken att drabbas av Alzheimer. Det är viktigt att gravida och ammande kvinnor äter tillräckligt av omega-3 fettsyror, eftersom foster och nyfödda behöver omega-3 för hjärnans, synens och nervsystemets utveckling.
Idag innehåller kosten förhållandevis mer omega-6 fettsyror och mindre av omega-3 fettsyror jämfört med våra förfäders mat. Forskare anser att detta innebär en risk för obalans i kroppens celler mellan olika fettsyror som ingår i omega-6 och omega-3 serierna. Omega-6 fettsyror finns främst i vegetabiliska oljor, som solrosolja och majsolja. Omega-3 fettsyran alfalinolensyra finns i hög halt i linfröolja och . De viktigaste källorna till långa fleromättade omega-3 fettsyror är fet fisk från kalla hav.

Under evolutionen levde människan på en kost där kvoten mellan omega-6 och omega-3 var i storleksordningen 1:1. Många forskare anser att vi bör sträva efter detta också i dag.

Nutida svensk (västerländsk) kost innehåller 10 - 15 gånger så mycket omega-6 som omega-3, vilket anses kunna medföra en obalans och därigenom ogynnsamma hälsoeffekter. Att befolkningen i västvärlden har obalans mellan fettsyrorna i kroppen beror till stor del på rädslan för mättat fett, som gjort att vi väljer växtoljor, vilka generellt innehåller mycket omega-6 och lite omega-3.